minsessa

Ligger & funderar just nu, på förhållanden. Jag har svikit, jag har sårat, jag har bedragit. Jag har blivit sviken, jag har blivit sårad, jag har blivit bedragen! Jag har trott & hoppats på att allting ska bli bra, men ibland går saker & ting inte att rädda. Jag är rädd, rädd för att ge mig in i nya förhållanden, rädd för att skaffa barn igen med den jag älskar & vill dela resten av mitt liv med för att det sedan inte funkar & man går skilda vägar. Jag är rädd för hur jag isf kommer att känna den dagen jag ser den människan gå hand i hand med en ny tjej. Den människan jag hade planerat att dela resten av mitt liv med! Jag har verkligen blivit anti förhållande & det känns som om jag faktiskt inte kommer att kunna inleda något med någon igen. Jag vill bara tala om att faktiskt även jag har varit en idiot, att ingen är perfekt. Men vad jag kommer att ta med mig i mitt hjärta är att Aldrig svika någon igen, det gör sjukt ont, att din värld rasar samman & att ditt/dina barn inte får växa upp i en kärnfamilj!